Nyckeln till hjärtat

När vi blir sårade, kränkta, skrämda eller rädda, är det lätt att stänga av och sluta våra hjärtan. Vi stänger inne all sorg, kärlek, ilska och självanklagelser för att det blir för jobbigt att ta hand om, i det liv vi lever. Rädda att vara till besvär att vara den som drar ner stämningen eller att vara för känslig. "Ryck upp dig, det där är väl inget att vara ledsen för", kanske du hört förut någon gång. Smärtan sluts in i våra kroppar och kan till och med börja göra ont. Vi sätter upp ett skal inför andra som ska skydda oss mot kränkande behandling och övergrepp på vår själ. Hjärtat stängs av samtidigt som det längtar efter kärlek så det gör ont. 

Men vad händer när vi stänger av våra hjärtan, sluter dem och blir oförmögna att varken ta emot eller ge? När någon försöker komma nära och ge kärlek, antingen som vän, kollega, medmänniska eller partner, så finns en möjlighet att släppa fram alla känslor, och all sorg, men det kan bli väldigt jobbigt, och samtidigt göra så ont, och väcka jobbiga känslor som vi hellre vill stoppa in igen än att släppa ut. Vi stannar hellre kvar i vårt skal som skyddar oss från det som berör och känns. Som en omedveten följd skapas en ond cirkel av misslyckade försök att få och ge kärlek som vi egentligen är skapta för och längtar efter på djupet.

Men det fina är att vi föds med ett öppet hjärta och en själ som är fri från rädslor och begränsningar. Kärleken, kraften och passionen finns naturligt i oss. Det enda vi behöver, är att lära oss att hitta nyckeln in igen.